Långasjönäs

I torsdagsmorse drog vi äntligen iväg med husvagnen. Det var ett tag sedan vi var ute och rastade den. Vi for till Långasjönäs camping. En helt otrolig natur. Vi kom lite tidigare än våra kompisar och stack nästan direkt ut i skogen för geocaching. Vi hann väl ta ca 7 st innan våra kompisar ringde och anmälde sin ankomst. Och då trampade jag snett… Stenen låg gömd i gamla löv så när jag tog steget ner från den lilla trappan så hamnade foten på kanten av stenen och jag dippade. Jag kan erkänna att jag likt en fotbollsspelare låg och skrek på marken, för gud vad det gjorde ont. Vi kom tillbaka, mötte upp våra vänner, grillade och drack vin. Min fot bultade och den fortsatte att bulta hela natten. På fredagsmorgonen åkte jag in till Karlshamns sjukhus och spenderade några timmar där. Foten var tack o lov inte bruten men min Geocachhelg blev avslutad. På eftermiddagen satt jag på en liten varandra vid ett Friluftscentrum och läste min bok medan de andra cachade. Det väcker en hel del uppmärksamhet att sitta och läsa en bok i skogen.
På lördagen körde vi in till Karlsahmn, promenderade lite försiktigt på gågatan, åt glass vid glassbåten och tittade på Kristina och Karl-Oskar. Sedan körde vi mot campingen igen, packade utflyktskorgen och slog läger vid en av campingens eldstäder och njöt i ett par timmar i solen. På söndagen packade vi ihop och åkte in till Karlshamn igen för att göra ett litet besök hos min kusin.

Inlägg nr 300 eller att oroa sig i onödan

300 inlägg sedan sommaren 2008…

Om att oroa sig i onödan. Festen gick bra, bara klibbiga golv och cigarettfimpar i trädgården. Men det som jag oroade mig mest över inträffade faktiskt. Ett gäng killar kom förbi och ville in. Tobias försökte stoppa dem men ringde oss direkt när det inte gick. Vi vandrade snabbt hem med hundarna och mötte en objuden gäst på uppfarten som jag skickade ut på gatan. Festen skulle ändå ta slut vid halv ett för att komma med sista bussen hem och vi kom halv ett. På så sätt fick vi äran att träffa gästerna. Trevliga ungdomar!
Jag måste erkänna att jag faktiskt inte har träffat de flesta tidigare. Och jag vet att det är jätteviktigt att ha koll på vem barnen umgås med. Men det blir lätt så när barnen börjar gymnasiet. De får nya vänner. Hänger med de nya vännerna på deras fester och plötsligt har det fått nya vänner. Det är inte längre så att man följer med barnen till sina kompisar och hälsar på föräldrarna. Eller har att barnen får nya kompisar i samma by så att man har träffar på föräldrarna i mataffären. Den tiden är förbi. Tyvärr.

Mitt senaste kaninfynd!

Inköpt på Emmaus utanför Ask.

Oftast så oroar man sig i onödan…

Det är det jag försöker övertala mig med. Det går som ett mantra i huvudet. Och efteråt så tycker man det var bortkastat med tid att oroa sig för något som gick bra.
Men i morgon ska sonen ha föräldrafri fest och vi är utkörda. 30 kompisar har han bjudit in men eftersom det är 5-6 veckor sedan inbjudningarna gick ut så vet jag inte hur långt det har spridit sig bland kompisars kompisar.
Så frågan är; oroar jag mig i onödan?

Aberdeen

Så har tiden rullat på igen, alldeles för fort. Först hade jag några stressdagar efter Aberdeen, sedan blev det deppdagar och till slut övergick det till tröttdagar.
Vi hade det underbart i Aberdeen. Lite kallt men där var grönt och fint. Vi kom fram fredag eftermiddag och Linnea mötte oss på flygplatsen. Vi hämtade ut bilen, körde till hotellet, checkade in och gick vidare till puben där vi väntade in mr C. Kvällsmaten blev Handemade hamburger på Union Square.

Lördagen, som var Linneas födelsedag, åkte vi upp till hennes rum på Hill Head och överlämnade presenter och tittade på rummet som nu var mysigt och inbott. När presenterna var överlämnade åkte vi söder ut till Dunnattar Castle. En helt obeskrivlig ruin på en kulle där skottlands guldskatt blev gömd för engelsmännen under kriget mellan skottarna och engelskmännen. Sedan åkte vi till Stonehaven, en liten fiskby och åt lunch. Efterlunch ställde vi in GPSen till Balmoral, Drottningen sommarslott uppe i högländerna. GPSen var inte snäll mot oss och ledde oss på små vägar som slutade 500 meter från slottet men på fel sida av ån. Hade vi haft en ordentlig karta med oss så hade vi reagerat men nu litade vi blint på GPSen. En dryg halvtimme senare var vi på rätt sida om ån. Vi gick in, slapp betala eftersom parken var öppen för festligheter och gick mot strömmen av folk. Fotogaferade och strosade runt slottet. En lite utställning på slottet var också öppen för dagen och vi kikade in. Kallt som f-n var det men luften var otrolig frisk. Födelsedagsmiddagen blev på en restaurang runt hörnan från hotellet som jag har glömt namnet på. Efteråt skulle vi äta efterrätt/tårta på någon pub men tyvärr hade köket hunnit stänga innan vi kom dit.

Söndagen spenderades i Aberdeen och stora shoppingplånboken var framme fast vi började dagen med en rejäl frukost på ett litet fik. Eftermiddagsölen intog vi på Brew Dogs pub och kvällsmat på Nandos på Union Square.
På måndag förmidag blev det en liten rundvandring på Linneas skola bland annant fick vi se Biblioteket. Sedan åkte vi hem… Tack för en fin långhelg, Stumpan!

Det blev ett par cacher också, givetvis!

Bilder till inlägget kommer i detta inlägg i kväll eller i morgon.

Magasinjakt med Naturkompaniet

I går släppte Naturkompaniet 60 magasin med 500 kr rabatt i varje tidning. Vi var förbereda! Halv 8 ringde klockan och när Håkan (bakis) loggade in på Naturkompaniets blogg ca 7.50 fanns koordinaterna redan ute. Vi slängde på oss kläderna och stack iväg. Vi bestämde oss för att ta Magasinet som låg mellan Södra Sandby – Odarslöv. Vi kom fram och inga bilar syntes till och gick sista biten. Det var inte i den vackraste skogen precis, snarare tvärt om. Vildsvin hade bökat runt och det var sumpigt på sina ställen. 8.25 var vi på plats och letade i ca 10 minuter då markeringen på Naturkompaniets blogg blev röd. Någon hade hunnit före oss.
Vi gick tillbaka till bilen, tog ett par cacher i närheten och körde till Naturreservatet Linnebjer som ligger strax intill. Där plockade vi fram frukosten och åt den bland vitsippor och några röda fåglar som påminde om Domherre, kanske var det Rödhake. Efter frukosten tog vi slingan runt Linnebjer och plockade cachen som vi hade missat ett par år innan.
På väg hem gjorde vi något som vi har varit emot länge – vi plockade cacher längs en powertrail! Det blev totalt 42 cacher!
Nu i kväll på väg hem från Ljungbyhed plockade vi 11 till. En bra helg!

Kul på jobb!

I går var det obligatorisk fotografering på jobb. Stylist var inhyrd. Jag tycker inte om att stå framför kameran och ännu mindre tycker jag om att spexa och agera. Men jag tyckte faktiskt det skulle bli kul att få bli stylad! Killarna släpet loss ordentligt men jag hade fult upp med att tänka på alla mina brister så att de inte skulle synas på bilderna. Min döda framtand som är brun är en av bristerna. Jag vet, i-landsproblem!